Första 2 månaderna som Smålänning….

Fått stora påtryckningar från somliga i mitt nya lag, som uppenbart är spända på mitt liv.
Givetvis vill jag ju även ge alla er, mina saknade och högt omtyckta vänner borta i Norge och givetvis alla därhimma en lite hint om hur vi har det här i de småländska skogarna.

Lite lite mindre än exakt 2 månader har det gått sedan vi, tidigt en lördagsmorgon med vemod, tillförsikt och viss sorg rullade ut ifrån Bataljonveien 9.
Dörren stängdes och låstes för sista gången.
Efter 2 fantastiska år i Norge och i Skien, där vi båda två (min sambo och jag) hade den stora turen att få varsitt jobb, där vi fick chansen att lära känna och arbeta med fantastiska människor varje dag, var det tungt att lämna. Det kan jag lova er, var och en.

Det var hockeyn som talade. Jag ville vidare.

Att då få komma till en plats som Vetlanda och till ett lag som Boro Vetlanda HC är svårslaget. Ytterst svårslaget.

Trots att det under tiden då vi kom till Vetlanda var semester, eller ”Egenträning” som det heter på hockeyspråk så kände jag att jag kom gott in i gänget.
Vi träffades ute i LA (Landsbro) en gång i veckan och lirade innebandy.
Och det var lätt att komma in i gänget. Mycket mycket lätt.

Alla grabbarna är helsköna. Det är killar med fötterna på jorden.
Det är killar som tar väl hand om sina nya.

Det är ett riktigt riktigt gott gäng alltså!

Givetvis finns det även i detta lag, precis som i de flesta andra lag en hel del färgstarka profiler.
Vilka dessa är kan jag ej utge i dagsläget, då vi på ett möte för ett par veckor sedan ingick ett avtal att vissa ting stannar inom omklädningsrummets väggar och dörrar. Men kanske, kanske kan Hockeyns Bakgård bjuda på lite go´bitar i sinom tid.

Sedan flytten har tiden här i Vetlanda bestått utav jobb och träning. Ungefär så kan jag beskriva det hela.
Heltidsjobb som stolt Fazer-chaufför, för att sedan svida om till träningsmundering.

Sista dagarna som stolt Fazer-chaufför är nu dock räknade.
På måndag börjar jag ett nytt jobb. Fritidspedagog på Tomaslundsskolan. Det låter nåt det! Skall bli skoj!

För 2 veckor sen drog den gemensamma träningen med Boro VHC igång. Och det var bara positivt!

Man riktigt känner i luften att det drar ihop sig!

3 veckor med bara fysträning väntade oss. Tiden har flyit iväg, som man säger på skånska.
Nu har vi bara fåtalet fyspass kvar innan det är dags för även oss att beträda den blanka och underbara isen, och man blir som en liten påg igen.

Utanför hockeybiten då? Jo, även där trivs vi ypperligt.
Vetlanda är en liten, men ack så gemytlig stad. Här finns det mesta man behöver. Att vi sedan bor grannar med ICA Maxi och Team Sportia gör inte saken sämre. Alltid nåt liksom. Sen har vi även Pizzerian Victoria inom en snäv radie. Denna Pizzeria fick jag rekommenderad utav självaste Pelle Rö. Och ja, Pelle. Den är fin!

Som sagt så är stan ganska liten. Passar oss perfekt.
Motorburen ungdom härjar vilt om kvällarna. Speciellt om helgerna är det oerhört vanligt att man hör den ena Volvo 740in efter den andra brumma förbi med sina avgasrör stora som brunnslocken i gatan. Att karosserna håller på att falla samman utav den enorma basen som man så fint placerat i bagaget gör inte så mycket.
En och annan gammal klassisk fin amerikanare kan också beskådas för några sekunder.
Min favorit är dock den brandgula EPA-traktorn som brukar glida runt. Den är rätt snygg faktiskt.

Att det är sådana ting som dessa här som försiggår i stan är inget jag har några som helst problem med.
Under uppväxten himma i Fjälkinge var det ju mer regel än undantag för många att ta traktorn eller EPA-traktorn till högstadiet.
Snarare gör detta att jag känner mig än mer hemma.

I fredes kväll anordnades en mindre After-Work efter jobb o träning.
En kväll på Vetlandas legendariska Stadshotell var planerad.
Problemet vara bara det att när vi satt oss ner och börjat inmundiga våran hemliga dryck så blev vi utslängda…..
Detta berodde dock inte på något handgemäng eller liknande, som kanske poppar upp i ditt huvud just nu.
Nej, stället skulle nämligen stänga. Klockan 23:00…. En fredag….
Jaja, vi fick glatt traska vidare till andra vänner.

Det skall tydligen vara bättre tryck i Vetlandas nattliv på lördagar….

Eftersom både jag och sambon varit i Norge i två år, och blivit bitna utav deras ”turande” så tog vi den lediga lördagen i akt och åkte till Skurugata.

Några ytterst välspenderade timmar!
Är du på besök, eller rentav lever i Småland, i närheten av Eksjö så är detta ställe absolut värt ett besök.
Skulle det vara så att du blir smått nyfiken på vad det är som är så speciellt med detta ställe så kan du läsa mer här.

Givetvis hann vi även med ett besök på Lennarts Konditori i centrala Eksjö.

Tyvärr hade dom stängt………

Till helgen väntar en hett emotsedd Laghelg. Hela laget skall ut i vildmarken. Närmare bestämt till Ramkvilla.
Detta ska bli otroligt skoj!!

Nästa vecka väntar isen på oss.

Kan det bli bättre!?

Nu väntar sängen för Fazer-chauffören…. 03:45 ringer klockan.
Gonatt på er kära läsare!

/Ted Svensson

Your email is never shared.
Required fields are marked *