Skien Ishockeyklubb


Jag kände efter säsongen 2010/2011 att jag ville ha en ny utmaning. Jag ville vara med om ett riktigt äventyr.
Ganska tidigt efter avslutad säsong kom jag i kontakt med Skien IHK. Och i samband med en try-out i Ringerike Panthers och påhälsning hos polarn André ”Lunkan” Lundgren tog jag och Jesper ”Lojje” Johansson (kapten i Glimma HK föregående säsong) en liten tripp till Telemarks huvudstad Skien.
Vi skulle provträna med Skien IHK, och blev samtidigt mycket väl mottagna utav Jan Tore Siljedal och Steinar Sörum. Rundvandring i Skien Fritidspark väntade och wow, vilken fantastisk anläggning. Här finns förutsättningar för att bygga en riktigt riktigt grym klubb var våra tankar. Allting finns där, precis allt.
Skien IHK var och är än idag en liten klubb. En liten klubb som drivs utav få människor. Men det är människor som verkligen brinner, och älskar klubben. Det märkte vi direkt.

Vi fick tidigt höra att Skien IHK hade sökt till 1 Divisjon. På denna tid spelade man på fjärde nivå inom den norska hockeyn, i 3 Divisjon.
Man var en klubb som verkligen ville uppåt. Man ville satsa. Och med dom förutsättningarna som finns i Fritidsparken, med en relativt ny ishall, ett mycket fint gym, skidbacke, löparslingor, fotbolls och tennisplaner och massa annat så såg jag och ”Lojje” mycket ljust på det hela.

Efter att ha fått träffa laget så väntade en träning.
Och efter träning ytterligare samtal med ledningen, före vi återigen satte oss i bilen för att åka tillbaka till ”Lunkan” i Hönefoss.

Vi hade bägge två mycket positiva tankar efter besöket.
En vacker stad. En fin ishall, belägen i ett grymt område. En klubb som vill satsa. Och i våra tycken, människor som strålade utav positivism.

Åter i Sverige så inkommer mail.
Skien IHK har inte fått platsen i 1 Divisjon som man ville ha.
Samtidigt ville jag verkligen dit, och ”Lojje” likaså. Det kändes som ett slag i magen när beskedet kom. Vi ville som sagt vara med om ett äventyr.

”Lojje” hade fast jobb himma i Kristianstad. Jag var nyss klar med studier. Att flytta var helt enkelt aningen enklare för mig och min sambo än vad det var för ”Lojje” och hans sambo.
Någonstans i detta skede kom Ola Higgins in i bilden.
Han var precis som jag sugen på något nytt, och utan fast arbete så var han på för en flytt.

Under hela vägen hade vi mailkontakt med Skien IHK. CVn skickades, lägenheter kollades med mera med mera.

Någongång senare bestämde vi oss. Vi skulle till Norge och Skien.
Trots att det innebar att jag och Ola skulle byta ner oss rent hockeymässigt så hoppade vi på det.
Att få vara med, precis i starten på en klubbs satsning lockade. Att få uppleva ett riktigt äventyr lockade det med.
Sen blir det ju vad man gör det till. Det fanns som sagt grymma förutsättningar för träning.

Skien Fritidspark

Under sommaren reste jag och tjejen till Skien för besök.
Vi blev mottagna på ett fantastiskt sätt. Återigen utav människor som strålade utav positivsm.
Vi kollade lägenheter, fick rundvisning i stan, jobbintervjuer och massor med grejer hanns med denna helg.

Det kändes grymt, och valet av Skien kändes fantastiskt!

Någon månad senare gick flytten.
Första veckan var tuff. Att komma till ett helt nytt land är inte helt enkelt. Även om Sverige och Norge är grannar och bröder så finns det en hel del som skiljer, så är det bara.
Men efter att tusentals med olika papper fyllts i, otaliga besök hos polis och skattemyndighet, jobbsökningar där vi rände runt som dårar och viftade med CVn så blev det så småningom enklare.
Under hela denna ”starttid” fick vi enormt med hjälp utav Laila Ringstad. Vi stod aldrig ensamma. Det var hjälp som var totalt nödvändig för oss. Utan jobb och så vidare är det inte lätt, det fattar vem som helst. Men Laila fanns alltid där för oss, och det var och är vi så otroligt tacksamma för.
Efter första veckan så anslöt min blivande radarpartner Ola Higgins med sin sambo Marika, och livet blev genast enklare.

Hela tiden kände vi oss priviligerade. Med fantastiska människor runt om oss, så gick det inte annat än att vara lycklig.

Hockeyn drog igång på allvar. En säsong kom. En säsong som innebar en del press på mig och Ola. Vi kom som utlänningar till en klubb som satsade. En klubb och ett lag som skulle vinna allt i serien för att få ta klivet uppåt.
Och det blev även den mest framgångsrika säsongen för både min och Olas del sen året i U-16. Vi vann allt. Ja, förutom en match.
Men en säsong med en förlust kan man lätt ta. Överlägsen serieseger. Och en säsong som är en utav de absolut roligaste jag spelat.
Ett fantastiskt gött gäng var vi. Underbara gutter i laget, och vi hade roligt ihop, det kan man lugnt säga.


Och jag och Ola bildade ett fruktat radarpar, och det var fantastiskt kul att spela ishockey igen!

Denna säsong fick jag tillbaka glädjen till ishockeyn på riktigt. Det var riktigt roligt igen.
Mycket tack vare det härliga hockeylag som bildade representationslag i Skien IHK.
Men mest tack vare alla de positiva människor som fanns/finns i Skien IHK.

En andra del följer……..

/#22 Svensson

Your email is never shared.
Required fields are marked *